tisdag 29 juni 2010

Att leva vågat!

Att leva vågat gör verkligen vår modiga viol. Det är en liten vit viol som har slagit rot på vår gång, mellan stenplattorna, på ett ställe där vi dagligen passerar flera gånger.

Ingen vattnar där! Ingen förväntar sig att se en planta där! Ingen skulle ens komma på tanken att placera en blomplanta där! Men den verkar trivas och blommar för fullt till allas förvåning! Och har så gjort i en månad nu! Jag lovar att om jag skulle plantera om den någon annanstans så skulle den säkert vissna!

Maskrosbarn hör vi talas om, barn som inte får tillräckligt med kärlek, uppmärksamhet eller omsorg men som klarar sig bra ändå. Men violbarn, det visste jag inte fanns!

Kanske den tog en chansning och lyckades! Så varför inte prova det som kan ibland verka omöjligt? Om violen kan, så...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar