Vi har alla rädslor för olika saker och händelser, men oftast skiljer sig rädslorna åt! Det jag är rädd för är kanske något helt annat än det du är rädd för?
-Mamma, det är en äcklig spindel i rummet! sa barnet till mig.
-En spindel är väl inte farlig!
-Kom och ta bort den! Jag vill inte ha den här!
-Vi tittar lite på den, kom får du se!
-Mamma, jag kan inte sova för det är ett spöke under min säng!
-Vi tänder lampan och tittar på spöket, det kanske är ett snällt spöke som vill ha sällskap?
-Jag ska åka Fritt fall Tilt i sommar! sa ungdomen till tonårsmamman.
-Usch, det ser farligt ut! Tänk om bågen går upp...
-Jag har tänkt hela vintern på att jag ska göra det... så jag gör det ändå! Vem bryr sig?
-Jag, sa mamman.
Rädslorna ändras för varje år, det blir allt större utmaningar som både lockar och skräms. I takt med att man åldras, kanske främst erfarenhets- och mognadsmässigt, så ändras även känslan för vad som är farligt.
Den här sommaren har så spindeln, spöket och åkattraktionen nergraderats till att bli småplutterädslor för nu har fallskärmshoppandet tagit över. Vi i familjen har nu filmer från olika hopp och vi tittar, fasar och njuter samtidigt av upplevelserna. För det ser härligt ut!
Nu undrar ni förstås om jag hoppat? Inte än men kanske nästa sommar...
(på den här filmen är ingen av oss med)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar